hihi, eftersom det är folk hemma så vågar jag titta på klipp från Ghost Adventures. Det är inte så läskigt, det är faktiskt ganska coolt, och jag vet faktiskt inte om jag ska tro på det eller ej. Det som blir lite creepy är när det är tyst och det visar en mörk plats, för då känns det som att nåt bara ska dyka upp framför kameran! Typ ett hemskt ansikte eller nåt!

Jag kommer ihåg när jag gick i fyran, då pratade vi jättemycket om spöken en dag, och om att typ Lisa eller nån hade sett en video på en konstig deg-boll som svävar genom ett rum och en stol som flyttas över hela rummet. Jag har själv inte varit med om något, eller jag tror jag har det men jag vet inte. Mamma och mormor och morfar har, och Elena som var en mycket nära vän. Det hon berättade för mig tror jag fortfarande på för det kändes så verkligt. Visst att vi skrämde upp varandra lite, men jag kommer fortfarande ihåg hur rädd hon var när i blicken när hon höll för ena ögat för att hon såg något i dörröppningen. Tro mig, det var på riktigt! hihi

Jag vill själv inte vara med om något sånt, jag tycker det är kul att utforska inom ämnet även fast jag är mörkrädd och praktiskt taget inte kan sova ensam. Skräckfilmer tycker jag är läskigare för där ger dom mig en bild av hur ett monster/spöke ska se ut. På Ghost Adventures/Ghost Hunters så blir jag inte rädd efteråt eftersom man aldrig får se ett bildat spöke eller nån sorts ande.

Aja. Det är mig i ett nötskal. Ska titta vidare på part 3! wiho